I sin iver att lugna förespråkarna för en fri och oberoende public service går utredningen dock för långt med förslag som kommer att innebära minskad demokratisk insyn och kontroll av de offentlig ägda SR, SVT och UR.
Utredningens förlag baseras på hur det har sett ut igår och idag. Man har inte gjort en analys om hur framtiden för public service kan komma att te sig - tekniskt och marknadsmässigt - säg från 2022.
Det är överhuvudtaget märkligt att först föreslå en finansieringslösning innan man vet hur pengar egentligen ska användas. Det ska kommittén först nu utreda. Utom förstås att någon på finansdepartementet av någon inom public service övertygats om att förbjuda kommittén att föreslå en sammanslagning av de tre bolagen. Synd med en munkavle på en sådan lovande och väl sammansatt parlamentarisk kommitté.
Mer än en miljon dagligen ser enbart SVT-program via SVT Play. Om tablåbundet tv-tittande fortsätter att minska i nuvarande takt till förmån för playtittandet och betal-tv kan detta innebära att distributionen med hela fyra marksända tv-kanaler måste ifrågasättas. Idag ser endast en femtedel av de svenska hushållen tv via marknätet. Även behovet av marksända radiokanaler minskar i och med den ökande on-line lyssningen.
Teknikkostnaderna sjunker även på produktionssidan. Att det är möjligt att göra sändbar HDTV med en smartphone idag bör ställa till eftertanke.
Det är knappast troligt att det 2022 längre behövs tre skilda public servicebolag med tillsammans 4.200 anställda. Det är inte så säkert att företagsledningarna klarar av att ta beslut om produktiva nedskärningar utan att detta måste ägarna får avgöra. Och public servicebolagen äger faktiskt inte sig själva. Även om detta verkar vara ambitionen.
Tillstånden för public service-bolagen förlängs från sex till åtta år - och det ska inte kunna göras en årlig prövning av deras anslag. Det är en tydlig eftergift till SVT, SR och UR, men lär inte tas emot positivt av branschen i övrigt. Åtta år är en evighet i den snabbrörliga mediebranschen: att ge bolagen så lång tid i både uppdrag och anslag riskerar att vrida konkurrensläget för långt till public service-bolagens fördel, skriver Martin Jönsson i Dagens Nyheter. - Än så länge verkar flest dock bry sig om att fira licensens död. Återstår att se vem som kommer att älska den predestinerade skatten. Om den nu införs, skriver han avslutningsvis.
Det huvudlöst att föreslå att bolagen ska vara garanterade en viss intäktsnivå under så många år. Visst ska man hitta former för att garantera bolagen en publicistisk oberoende, men i det stora övrigt måste regering och riksdag kunna ha ett fortlöpande avgörande i verksamhetens utförande och riktning. Särskilt med tanke på den snabba teknikutvecklingen.
Utredarna måste också påminnas om att en betydande del av public servicebolagens verksamhet inte bygger på journalistik som måste skyddas från politiker och kommersiella intressen. Nyheter, javisst. Men behöver underhållningen och sporten i tv skyddas på detta sätt från det offentliga? Mer än för exempelvis biblioteken, Operan och Dramaten? Tanken att public service-sfären, med tanke på teknikutvecklingen, måste skära ned personal med säg 25 % bör finnas i beredskap liksom i övriga delar av den offentliga sfären.
Utredarna får inte låta finansieringsmodellen leda till att public service i ännu högre grad än idag blir ”en stat i staten”.
Läs mer
Finansiera inte public service via skattsedeln
lysande tack!
SvaraRadera