Public service-medierna — SVT, SR och UR — är en mycket viktig del av den svenska medieindustrin. De är en motkraft till de kommersiella tv- och radioföretagen och har dessutom privilegiet att inom ramen för sitt uppdrag kunna producera och sända även program utan direkt koppling till en marknad.
Public Servicerådet ser det som viktigt att public service-medierna i första hand fokuserar på sitt grundläggande uppdrag, den roll de tilldelats i medieindustrin. Det finns dessvärre en tendens att de tar över en del av de kommersiella företagens värderingar och låter dem påverka programutbudet. På sikt undergräver detta basen för deras verksamhet.
Under de senaste tio åren har ett snabbt teknikskifte skett inom produktion och distribution av ljud och bild. Detta innebär bl.a. att effektiva produktions- och sändningsresurser för radio och tv till låga kostnader blivit tillgängliga för alla. Smartphones har blivit den viktigaste plattformen — för alla i alla länder. Det finns redan idag tecken på att makten över medieutbudet via smartphones och nätet kommit närmare medborgarna på bekostnad av de stora befintliga medieföretagen.
Kommer vi att behöva stora etablerade medieföretag i framtiden? Behöver vi stora public servicekoncerner med med tung teknik och många anställda? Kanske dags att släppa den industriella syn på radio- och tv-produktion som rått sedan 1950-talet.
Public servicerådet vill utfärda en stormvarning inför de dramatiska förändringar som redan kommit en bra bit på väg. Det vore ett svek mot hela idén med public service om man inte redan idag tar ett helhetsbegrepp och planerar ett i grunden förändrat och effektivt public service-system från 2020. Man måste förnya både uppdraget och organisationen samtidigt som man finner en ny finansieringsform. Beslutar man om finansieringsform i förtid är risken stor för att det blir politiskt eller tekniskt svårt att göra nödvändiga förändringar i den framtida organisationen.
Vi har med förvåning noterat att regeringen i sina direktiv förhindrar public service-kommittén att utreda den framtida organisationen och en sammanslagning av de tre bolagen. Det enda motivet man för fram är ”att det har fungerat bra hittills”. Men hur vet man det? Och ser man bortom 2020? Vi kräver istället en trovärdig analys om Sverige ska fortsätta med tre separata public servicebolag. Är detta kostnadseffektivt och dessutom gynnsamt för den publik som ska betala?
Vi tror inte på idén om att helt finansiera public service via skattsedeln. Även om avgiftsflödet går vid sidan av statsbudgeten kommer svenskarna att betrakta det som en skatt. Man kommer att ifrågasätta om staten ska tvinga medborgarna att betala för bl.a. underhållning och sport som de i många fall inte alls vill se eller lyssna på.
Nu när finansieringsmodellen för public service är uppe för diskussion vet jag att ni tittar på olika modeller som finns runtom i Europa, till exempel den danska, tyska och finska modellen, skrev Hanna Stjärne i våras till Public servicekommittén. Det finns mycket att lära av andra. Men jag har högre förväntningar än så på er. Jag tror att Sverige kan ännu bättre, än att bara kopiera någon av de andra modellerna. Sverige kan skapa en modell som blir en förebild för andra. En modell som stöttar vår demokrati på allra bästa sätt, och som har oberoendet och avståndet till staten som ledstjärna, skriver hon.
Staten ska inte heller medverka till tvångsfinansiering av en verksamhet där medborgarna saknar demokratisk insyn och inflytande - inte ens indirekt via riksdagen. Den modell som utredningen föreslår stärker ytterligare SR/SVT-koncernen som "en stat i staten”. Istället måste vi skapa garantier mot att public service skenar iväg med investeringar och strukturella lösningar som varken gynnar samhället eller publiken.
Vi föreslår att regeringen inför ett nytt avtal 2020 överväger att
Inrätta, med en helhetssyn, en ny public serviceorganisation genom sammanslagning av de tre bolagen SR, SVT och UR i syfte att skapa kostnadseffektivitet och ett renodlat samhällsuppdrag.
Den nya organisationen får samlat ansvar för att bedriva alla slags sändningsverksamhet såväl via marksändningar som via Internet.
Den nya organisationen får två skilda uppdrag; ett publicistiskt/journalistiskt (nyheter, samhälle och utbildning/folkbildning) och ett för kultur, underhållning och sport. Det publicistiska uppdraget finansieras över statsbudgeten genom en långtidsbestämd garantifond. Kultur- och underhållningsuppdraget finansieras genom ett betal-tv-system (abonnemang kombinerat med pay-per-view).
Skapa en oberoende verksamhet för utlandssändningar på främmande språk. Enheten kan finansieras direkt via statsbudgeten.
Den demokratiska insynen i public service ska stärkas genom genom en öppnare organisation och offentlig redovisning. Undantag görs för publicistisk verksamhet (nyheter och samhälle, utlandsprogram) som får särskilt redaktionellt skydd mot otillbörligt inflytande och påverkan.
Förvaltningsstiftelsen skrotas och ersätts med nya moderbolagets styrelse som leds av en av regeringen utsedd styrelseordförande. Radiotjänst AB i Kiruna kan behållas som dotterbolag med nytt administrativt uppdrag (för abonnemang- och programförsäljning).
Riksrevisionen ges tydligt mandat att inkludera public service-organisationen i sin fortlöpande granskning av statliga institutioner.
Gunnar Bergvall & Christer Hederström
Public servicerådet
(tidigare publicerat i Svenska Dagbladet)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar