2016-09-19

SANNHETEN OM DAB I NORGE

Ole Jørgen Torvmark, daglig leder i PR-organet Digitalradio Norge skriver i DN 12.9 at Norge er først ute med å stenge FM-nettet fordi publikum har adoptert så DAB raskt.

Selvsagt må Digitalradio Norge forsvare DAB, det er det Torvmark og Co er betalt for, men å argumentere med at norske radiolyttere har adoptert DAB raskt og at det derfor er ukomplisert å stenge FM-nettet er å omskrive sannheten. Når det må tvang til for å innføre ny teknologi, begynner argumentasjonen å bære preg av ”komiske Ali-retorikk.”

Skal man forstå hva som ligger bak denne type argumentasjon må man se på hva som skjedde på nittitallet. NRK har alltid vært inspirert av BBC og startet som land nummer to i verden et prøveprosjekt med DAB. Dette prosjektet kom ut av kontroll og slukte stadig flere lisenskroner ved at NRK selv bygde ut et DAB-nett ”på spekk.”

NRK startet med DAB-sendinger i april 1994. I januar 1995 godkjente NRK-styret planene om etableringen av DAB-kanalen NRK Alltid Klassisk. Myndighetenes holdning den gang var at utbyggingen av DAB skulle være aktørstyrt. Dvs. at NRK gjorde dette på egen regning og risiko. Det ble slått fast i St.meld. nr. 62 1996-1997, altså en god stund etter at NRK hadde bygd ut et sendenett, og forskuttert at DAB ville bli en suksess. 

I 2005 hadde 70% av lytterne mulighet benyttet denne muligheten. Diskusjonen om DAB har vært preget av et ”desperat” NRK for å skjule de investeringer de har gjort, i troen på at markedet ville ha DAB. Men markedet dvs. radiolytterne var ikke særlig opptatt av DAB. Svært få DAB-radioer ble kjøpt og dette satte en stor investering på spill. 

Elektronikkbransjens salgsstatistikk viserfølgen de salgstall.

År             2005          2006          2007       2008           2009          2010

FM       559.000     588.000     665.000   572.000      560.000     620.000

DAB      52.000       45.000      64.000      42.000         76.000       82.000

Columbiegget ble derfor å gå til politikerne og be de innføre DAB med tvang. 4.2.2011 ble St.meld. nr. 8 (2010–2011): Digitalisering av radiomediet lagt frem. Der ble 2017 satt som et mål for avvikling av riksdekkende og kommersielle FM-sendinger, og med det fikk NRK og Kulturdepartementet endelig ryggen fri.

I Sverige var hensynet til lytterne, samfunnsøkonomi og ikke minst beredskap avgjørende for at politikerne sa nei til å stenge FM.

 Torvmark viser til utviklingen i andre land vedrørende stenging av FM bl.a. England. Men  det er langt unna sannheten. Kulturminister Ed Vaizy uttalte følgende 8.7.2010: “Another myth is that, by switching over to digital, we plan to switch off FM. We do not. Let me repeat this - we do not intend to switch off FM.” Dette klare budskapet har blitt gjentatt en rekke ganger. 

Norge står sørgelig alene og utgiftene pløyes over til forbrukerne, som må kjøpe dyre DAB-radioer. På forbrukernes hånd dreier dette seg om minst 12 mrd. kr.

God samfunnsøkonomi er dette neppe, all den tid DAB kommer til å bli et kort intermesso før andre teknologier tar over.  Det er sannheten om DAB. 

Per Morten Hoff
Spesialrådgivare
IKT-Norge

Även publicerat i Dagens Næringsliv 19 september 2016

Sanningen om DAB i Norge [på svenska]

Ole Jørgen Torvmark, vd för PR-organisationen Digitalradio Norge skrev i Dagens Næeringsliv 12.9 att Norge är först ut att stänga FM-nätet, eftersom allmänheten har tagit till sig DAB så snabbt.

Naturligtvis, måste Digitalradio Norge försvara DAB, är det vad Torvmark och Co betalas för. Men att hävda att norska radiolyssnare har antagit DAB snabbt och att det därför är okomplicerat enkelt att stänga FM-nätet är att omskriva sanningen. När det måste till tvång för att införa ny teknik, börjar argumentationen att visa tecken på "komiske Ali-retorik."

För att förstå vad som ligger bakom den här typen av argumentation måste man titta på vad som hände på nittiotalet. NRK har alltid inspirerats av BBC och började som andra land i världen ett försöksprojekt med DAB. Projektet gick utom kontroll och slukade allt mer licenskronor då NRK själv byggde ut ett DAB-nät "på spekk" (spekulation). 

NRK började med DAB-sändningar i april 1994. I januari 1995 godkände NRK styrelse planerna att skapa DAB-kanal NRK Alltid Klassisk. Myndigheternas inställning vid den tiden var utbyggnaden av DAB  skulle vara aktörstyrd dvs. att NRK gjorde det på egen risk och bekostnad. Detta slogs fast i stortingspropositionen nr. 62 1996-1997, alltså en lång tid efter att NRK hade byggt ut sändarnätet, och förskotterat att DAB skulle bli en framgång. År 2005, hade 70% av lyssnarna möjlighet att lyssna på DAB, enligt NRK.no, men mycket få utnyttjade denna möjlighet. 

Diskussionen om DAB har präglats av att ett "desperat" NRK som döljt de investeringar de gjort, i tron att marknaden ville ha DAB. Men marknaden d.v.s. radiolyssnarna var inte särskilt intresserade av DAB. Mycket få DAB-mottagare köptes och detta satte en enorm investering på spel. 

Elektronikindustrin försäljningsstatistik visar följande försäljningssiffror.
År         2005      2006     2007     2008    2009     2010
FM    559000 588000 665000 572000 560000 620000
DAB    52000   45000   64000   42000   76000   82000

Columbi ägg blev därför att vända sig till politikerna och be dem att införa DAB med tvång.  I stortingspropositionen Nr 8 (2010-2011) 4 februari 2011 presenterades digitaliseringen av radio. Det bestämdes att 2017 var målet för en avveckling av nationella och kommersiella FM-sändningar, och med det, fick NRK och kulturministeriet slutligen ryggen fri.

I Sverige var det hänsynen till lyssnarna, samhällsekonomin och inte minst beredskapen avgörande för att politikerna sade nej till att stänga FM.

Torvmark hänvisar till utvecklingen i andra länder när det gäller stängningen av FM bl.a. England. Men det är långt ifrån sanningen. Kulturminister Ed Vaizy uttalade 8 juli 2010:  Another myth is that, by switching over to digital, we plan to switch off FM. We do not. Let me repeat this - we do not intend to switch off FM.”  Detta tydliga budskap har upprepats ett antal gånger. 

Norge står sorgligt ensam och utgifterna plöjs över till konsumenterna, som måste köpa dyra DAB-mottagare. På konsumentsidan innebär detta åtminstone 12 miljarder kr (NOK).

God samhällsekonomi är detta knappast med tanke på att DAB innebär ett kort mellanspel innan andra tekniker ta över. Detta är sanningen om DAB.

Per Morten Hoff
Specialrådgivare
IKT-Norge

Debattinlägget har även varit publicerat i Dagens Næringsliv 19 september 2016.

2015-09-21

Varför undviker radiocheferna sanningen?

Vid ett av Radiodagens konferensinslag höll de svenska radiocheferna traditionell debatt - sinsemellan. Det fanns inga som helst möjligheter för publiken att ställa frågor eller ifrågasätta något som Cilla Benkö i SR, Christer Modig i MTG och Staffan Rosell i Bauer påstod.  Detta till skillnad mot motsvarande konferens som pågick samtidigt i Oslo där DAB-satsningen kunde ifrågasättas av bl.a. lokalradiochef och journalist. 

Det är tydligt att man i Stockholm la upp ett ensidigt propagandanummer som gick ut på att förminska betydelsen av regeringens nej till att ersätta FM med DAB och skylla på att det hela var miljöpartiets och kulturministerns fel. En svag minoritetsregering menade Benkö, som därmed på ett unikt vis tar politisk ställning; utan mp blir det bättre menar hon.

2015-08-19

Ledare: Är public service med in i framtiden?

Från hösten 2015 kommer denna debattsida ha ett bredare perspektiv på framtidens svenska radio och tv efter att under ett par år ha varit mest inriktad i debatten om digitalradio. Just nu ser det ut som DAB-radio inte blir aktuellt i Sverige de närmaste åren. De entusiaster som tror på att den tekniken kan ersätta FM-radion får se tiden an i Norge. Public Access kommer dock att hålla ett öga på vad den högljudda DAB-lobbyn hittar på runt om i Europa. Vi får också ha beredskap för vad som sker bakom kulisserna i Sverige då Sveriges Radios ledning i denna fråga nu verkar lita mer på EBU än vår regering.

Viktigast på dagordningen är nu omställningen för de stora radio- och tv-bolagen inför revolutionen när radio- och tv-publiken alltmer går över från linjärt lyssnade och tittande i etern och kabel till streamingtjänster via fast och mobilt bredband. Har vi ännu fattat att YouTube har mest tittare bland ungdomar (de under 25) än någon annan tv-kanal? Och har vi fattat att vi blir alltmer prosumenter d.v.s. vi konsumerar inte bara radio och tv utan vem som helst kan idag också producera radio och tv med enkla medel. Framtidens mediafabriker ute på gärdena kommer att bli lika otidsenliga som dagens landsting.

2013-10-08

Historien om DAB - Kvaliteten som försvann

De två ursprungliga DAB-innovatörerna Gerhard Müller och Gerhard Stoll var anställda på IRT i München (tyska public serviceradions gemensamma utvecklingsinstitut) i mitten på 80-talet. Mottagningen av Bayrische Rundfunks FM-sändningar i München stördes av kraftig s.k. multipathdistortion från Alperna. Speciellt hördes detta i bilen och i dynamiskt musikmaterial som är så vanligt i klassisk musik.

2013-05-19

DAB-radions politik

Dab mest handlar om politik och särintressen. Så låt oss utgå från en helt annan spelare: Radiolyssnaren! menar radioveteranen Lasse Lundeberg. - Dab är i första hand en lösning för de stora aktörerna. Inte för lyssnarna. Dab kostar lyssnarna massor i nya mottagare, och i nya sändare. Den stora utvecklingen med radio är möjlighet att lyssna på begäran och lyssna till alla i hela världen. Det finns just nu med internet,  skriver Lundeberg idag på sin blogg. Läs hela artikeln på Radiolars.com

2013-05-17

Regeringen skall inte välja DAB!

Patrik Fältström är en av Sveriges mest erfarna experter på det digitala området. Har
bl.a. varit regeringens rådgivare på IT-området sedan 2003 och har även internationella uppdrag.

Han skriver nu på sin blogg om diskussionen om DAB - ett system som är ett kvartssekel gammal. Som används av en handfull länder. Som redan kastats ut ur Finland och Frankrike. Som tvingar alla i Sverige köpa nya radioapparater där bara den kostnaden är några miljarder kronor.