2017-02-05

Ledare: Svåra nötter att knäcka inför nästa public serviceavtal

Internet innebär en jordbävning för den marksända radio och tv som vi lärt oss leva med i snart 100 år.  Allt fler ser tv på nätet. Idag använder endast en femtedel av hushållen marksända tv-nätet för att ta emot tv. Public service gör ett bra jobb med att anpassa sig till den nya verkligheten och satsar föredömligt med SVT Play, SR Play och UR Play.  Men det är en kamp mot giganter.  Netflix, YouTube och Facebook står för 70 % av on-line-tittandet, SVT för 13 %.  Hur relevant kommer public service att vara 2025 ?

Frågan blir nu om politikerna som ska utreda och besluta om nästa public serviceavtal från 2020 kommer att ha förmågan att förvalta förtroendet och andra goda värden som svensk public service har byggt upp sedan 60-talet. Om man inte klarar av att hitta nya modeller för att finansiera och organisera framtida public service är risken stor att hela det demokratiska bygget på kort tid rasar samman. Det krävs nu radikalt omtänkande i många delar.  Det måste bli slut på att lappa och laga - och hoppas på det bästa...


Mycket talar för att det inte kommer att gå att upprätthålla lyxen med en public servicesfär med tre skilda bolag (SVT, SR och UR) vilket är världsunikt.  Ökade effektivitetskrav och Internet kommer att tvingar ihop bolagen till ett - kanske ett mindre men bättre. 

Det går inte heller att fortsätta med ett fristående statligt ägt vinstdrivande bolag vars samhällsuppdrag är att ombesörja distributionen av programmen från public service, men som till 65 % sysslar med annat.. Ett framtida public servicebolag kan mycket väl befria sig från Teracom och själv ta hand om sitt sändningsnät.  

Den allra svårast nöten blir sannolikt finansieringsfrågan.  Allt talar idag för att man liksom i omgivande världen avskaffar den tv-avgift hushållen betalar för innehavet av tv-apparat.  Men vart 300 anställda hos Radiotjänst ska ta vägen?  Vad vi hittills sett finns inga bra finansieringsalternativ ännu på bordet annat än en medieskatt som alla inkomsttagare ska betala. Nackdelen är förstås tvånget, men fördelen kan vara att en skattefinansiering ökar kvalitetskraven på public service. Vill vi verkligen betala skatt för kommersiellt präglade schlagerfestivaler liksom lek- och relationsprogram för vuxna?

Public service har alla chanser att bli ännu bättre, ännu viktigare, men då måste man våga lämna sina gamla hjulspår med hjälp av nytänkande politiker som röjer vägen.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Du är välkommen att kommentera våra ledare och andra debattinlägg, men inte anonymt utan du måste ha en epostadress som vi kan kontakta dig på. Vi rekommenderar också Public servicerådet Facebook där inlägg kan göras.

6 kommentarer:

  1. Public service skall väl vara för alla delar av livet och i detta ligger väl humor och underhållning? Iallafall i mitt liv....Att anse att man skall vika visst innehåll till enbart kommersiella kanaler känns lite gammaldags.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst ska det finnas humor och underhållning i public service, men det ska vara hög kvalitet och ofta sådant som kommersiella kanaler inte kan eller vill sända.- Frågan här gäller dock om alla inkomsttagare i Sverige ska bli skyldiga att betala en SKATT för att sport, nöje och underhållning ska sändas ut till alla. Ingen kan väl påstå att Eurovisionsschlagern är av sådan samhällsviktig karaktär att statens insats behövs... Red.

      Radera
  2. Att Public Servicerådet så enkelt ikläder sig rollen som smakpolis för mig rädd. Jag vill inte ha någon klåfingrig begränsning i vad som anses hög kvalitet. I detta öppna synsätt ligger att man accepterar även delar som kanske inte tilltalar mig. Ingen censur tack.

    SvaraRadera
  3. Det finns tusentals kommersiella alternativ för dig. Varför inte sända Melodifestivaler i TV4 istället? Det handlar om vilken television vi ska gemensamt skattefinansiera i framtiden. Fortsätt gärna debattera via Public servicerådet på Facebook.

    SvaraRadera
  4. Hej! Varför publiceras inte mitt svar? Var jag väljer att skriva är MITT val.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du läser i slutet av ovan publicerad ledartext får du svaret. Vi publicerar inte
      anonyma inlägg "från ingenstans" utan du måste ha lämna en epostadress som vi kan kontakta dig på.

      Radera